Blogg B Ida Svensson
När jag först läste om
fallet med den mördade mannen i Malmö tänkte jag att det skulle vara konstigt
att undvika att skriva om de misstänktas extrema åsikter. I P1-reportaget om
fallet kan man höra att ”inget pekar på…” att deras åsikter skulle vara orsaken
till att de begick brottet. Å andra sidan fanns det som jag förstod inget annat
tydligt motiv. Som jag ser det kan man då välja att se detta som ett mord utan
att lägga så mycket tyngd på bakgrund/orsak (vilket skulle kännas ganska konstigt)
eller så kan man se vilka möjliga motiv som finns. I det här fallet tycker jag
därför att uppgifter om deras åsikter blir intressanta. Även om deras åsikter inte skulle kunna
bevisas ligga till grund för brottet är det en del av dem som personer. Våra
åsikter styr så mycket vilka val vi gör och hur vi handlar. Jag tycker därför
att deras åsikter ska kunna nämnas för att måla en bild av de misstänkta. Jag
ser den här informationen som en av alla detaljer kring de misstänkta. Jag tror
inte för den sakens skull att man behöver skriva vilken religion de
praktiserar. Deras åsikter finns representerade i flera religiösa grupper och
även icke-religiösa samlingar, därför tycker jag att det är oviktigt att skriva
om just religionen i det här fallet. Det som är av intresse här är att de
aktivt har tagit ställning och publicerat kraftigt negativa åsikter rörande
homosexuallitet. Det är det som skulle kunna presenteras som ett motiv till ett
hatbrott. Jag skulle alltså välja att skriva om deras åsikter men inte om deras
religion.
I de pressetiska regler
som finns framtagna står det i punkt 10 att man inte ska framhäva ”
berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk
tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse
i sammanhanget och är missaktande.” Med tanke på fallet som nämns ovan är det
viktigt att ta denna punkt i beaktning. Det kan nog vara lätt att blanda in
deras religiösa åskådning vilket, som jag nämnde tidigare, inte känns relevant.
Det är inte uteslutande muslimer som kan ha dessa åsikter och därför tycker
inte jag att det är intressant i sammanhanget. Att skriva om religionen skulle
istället kunna bygga på främlingsfientligheten eftersom jag tror att det skulle
hamna omotiverat fokus på att de är just muslimer.
Vad gäller artikeln som
publicerades på bloggen håller jag inte med Stig Hadenius när han menar att man
ska kunna publicera en misstänkts namn innan den dömts. Jag tror att det är
oerhört viktigt att hålla fast vid att man är oskyldig till motsatsen bevisats.
Jag tror t.ex. att det kan vara farligt att publicera namn och bild på
brottsmisstänkta eftersom det finns en risk att människor tar lagen i egna
händer, som nämns i artikeln. Man kan också skada så många, förutom den
misstänkte även personer i dennes närhet om man felaktigt ”hänger ut någon”. En
bild på den misstänkte tycker jag däremot att man kan publicera för att få fram
dennes identitet om man också har en bild på den brottsliga handlingen (som i
fallet med rånaren på tunnelbanespåret t.ex.).
De pressetiska regler som finns säger att det gäller att
”skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.” I punkt 15 står det
vidare ” Överväg
noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från
sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.” Frågan om allmänintresse är svår och intressant. Kan man
verkligen skydda allmänheten genom att publicera namn och bild på misstänkta
brottslingar eller gör man det bara för att få fram snaskigt skvaller? Jag är
tveksam till om man skyddar allmänheten genom att göra det. Jag ser inte hur
den informationen kan skydda mig mer än att jag möjligtvis känner igen personen
i fråga från en bild. Det kan ändå vara för sent att hindra brottet. Väger jag
detta mot att en person felaktigt kan bli anklagad för att ha begått ett brott
väger inte allmänintresset så tungt.
Argumentet att det skadar
fler att inte skriva ut namnet ”…oskyldiga kan bli misstänkta om medier enbart
skriver ”42-åringen.” förstår jag inte riktigt. Det finns ofta väldigt många i
samma ålder på en plats och det blir svårt att peka ut någon bara på den
informationen. Att man skulle kunna förhindra framtida brott genom att
publicera namn på misstänkta är jag också tveksam till. Förövaren kan maskera
sig, hitta på ett annat namn eller liknande för att ändå fortsätta begå brott.
Det skadar mer att skriva ut namnet, om det är felaktigt, än det skyddar om det
skulle vara rätt. Allmänintresset är enligt mig oftast inte stort nog för att publicera
känslig information om en misstänkt person.
Det är väldigt svåra
frågor det här. Man får väga dem noga och ställa olika vinklar och argument mot
varandra. Det som är viktigt är att inte glömma att man är oskyldig tills
motsatsen är bevisad och att hela tiden värna om individens integritet.
