Den första nyheten som jag valt att kommentera handlar om
benådningen av de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i
Etiopien. Jag läste om fallet i Nerikes Allehanda den 10/9 2012.
Det här blev en väldigt stor nyhet redan när de först greps
för drygt ett år sedan. Efter ett tag förstod man att de inte bara gripits för
att statuera exempel och sedan bli släppta efter ett par veckor. Att det sedan
gick så pass lång tid som 14 månader gör det här till en ännu mer speciell nyhet
i sitt slag. Det blev till en nyhet som växte och krävde uppföljning hela
tiden. I ett sånt här fall är det oundvikligt att inte rapportera en
fortsättning av vad som händer eftersom storyn inte är ”slut” förrän man når en
dom och eventuellt frigivning.
Jag tror intresset också förstärks av att man bygger upp en
vi och dom känsla, i det här fallet är det faktum att de är svenskar väldigt
viktigt. I boken Att fånga läsaren
beskrivs det att närhet till läsaren inte bara handlar om geografisk närhet
utan också om kulturell närhet vilket gäller i det här fallet. Vi kan
identifiera oss med dem genom samma kulturella bakgrund.
Det här är också en viktig politisk fråga. Det handlar dels
om relationen mellan Etiopien och Sverige men också om hur diplomaterna med Carl
Bildt i spetsen har skött sitt jobb i det här fallet. Som Fria Tidningen
skriver i en artikel på deras hemsida (http://www.fria.nu/artikel/89276)
har det ofta kommit att bli två kriterier som styr nyhetsvärderingen i svenska
medier. För att en händelse ska få plats i media behövs en närhet till läsaren (kulturell eller geografisk som jag
nämnde tidigare) samt att nyheten handlar om/berör elitnationer eller elitpersoner, som de uttrycker det. När någon som Carl Bildt, som
får räknas till elitperson i det här fallet, är inblandad i en story får den
alltså ett större nyhetsvärde.
Den andra nyheten jag har valt att ta upp är en artikel som
publicerats i Örebroar´n v.37. ”Exmannen slog och hotade Sara” löd rubriken på
förstasidan.
Det här är tyvärr ingen häpnadsväckande nyhet. Anledningen
till att den ändå platsar på förstasidan tror jag handlar om att det här är en
fråga som berör väldigt många. Det är många som blir misshandlade i hemmet men
det är också många som är anhöriga eller på annat sätt känner till dem som blir
det.
Tidningen i sig är en lokal, som nog hörs på namnet, vilket
gör att en nyhet från närområdet lättare får utrymme här än i en rikstidning.
Det här är också en nyhet som redaktionen själva har jobbat fram vilket jag
tror gör att den får mer utrymme och väljs ut att publiceras i tidningen. Som
man kan läsa i kurslitteraturen Att fånga läsaren är det här något som en tidning gärna gör för att marknadsföra sig
själv och visa att man har duktiga journalister i sin redaktion som inte bara
köper in färdigt material.
Det faktum att man väljer att skriva artikeln utifrån en
personvinkel gör den också mer attraktiv för läsaren. Man känner en närhet till
reportaget som läsare och kan lättare leva sig in i och förstå situationen på
ett annat sätt än om man bara hade läst siffror från en undersökning om våld i
hemmet. Det här blir nära och personligt vilket fångar läsaren och gör att den
passar som förstasidesnyhet.
/Ida Svensson
