Blogg D : Elements of
journalism
Det som återkommer när jag läser boken The Elements of
Journalism är kopplingen mellan journalism
och demokrati. Ju mer jag läser desto mer självklart känns det att de två
sakerna går hand i hand. Ett av journalistikens uppdrag är att bevaka makten
och informera medborgarna, vilket är en förutsättning för demokrati.
När media överger principen om objektiv nyhetsförmedling och
istället propagerar för vissa intressen har man tappat en av grundstenarna inom
journalistiken. Att förmedla sanningen, att kritiskt granska makten och att
vara totalt opartisk är några av de mest grundläggande delarna i
journalistiken. Dessa delar tar bland annat ”The
Committee of Concerned Journalists”, en samling amerikanska journalister, upp
som punkter i en lista som ska beskriva god journalistik. Att frångå dessa
punkter och t.ex. företräda en viss sida i ett politiskt val gör att man,
enligt mig, inte längre sysslar med journalistik. Att belysa en fråga från
flera olika håll och ge en helhetsbild av samhället är en väldigt viktig del i
journalistiken. När media tydligt tar ställning i en fråga, som i exemplet med
Fox News, frångår man denna punkt vilket är väldigt problematiskt. När denna
partiskhet blir mer och mer vanligt krävs det att medborgaren tar en annan roll
i nyhetskonsumtionen. Man måste vara mer kritisk mot nyhetsrapporteringen och
alltid se upp med vem som verkligen är avsändare till informationen för att
inte bli vilseledd.
Ett annat exempel kommer från boken The Elements of
Journalism, där beskrivs den mediala
situationen i Polen under tidigt 80-tal. Mediacensuren var ett faktum,
informationen som nådde befolkningen var hårt kontrollerad och väldigt
begränsad. Detta mötte starka protester, i boken används uttrycket ”We reject
your version of the truth”. Där tog man tydligt avstånd från myndigheternas
”nyheter” och började därför själva dokumentera vad man upplevde och spred det
till varandra i en undergroundrörelse. Informationen nådde stora mängder
människor väldigt snabbt. Det här är ett exempel på hur medborgarjournalistik,
och en föregångare till dagens sociala medier, hade en enorm genomslagskraft
redan då.
Som man kan läsa längre fram i The Elements of Journalism är det ju inte längre så att endast gammelmedia
avgör vilka nyheter som ska spridas och publiceras. Nästan vad som helst kan
publiceras av vem som helst idag. Folk blir också sina egna redaktörer och
researchers, man väljer var och hur man konsumerar nyheter ur den mängd av
information som sköljer över oss. I boken används uttrycket ”pro-sumers”,
vilket är en kombination av consumer
och producer. Gammelmedias roll
att verifiera och förmedla informationen som når oss har på ett sätt
försvagats. Vi behöver inte längre media på samma sätt för att få tillgång till
nyheter. Jag tycker dock att deras förmåga att belysa ett ämne från flera olika
perspektiv och förmågan att tränga in till kärnan i olika frågor inte bör
förkastas. Det är en styrka som förhoppningsvis kommer värderas högre och högre
i dagens snabba och ytliga samhälle. I och med den lättillgänglighet av nyheter
vi står inför idag blir det också svårare att veta vad som är sant, vem som
verkligen är avsändare och vad denne har för agenda. Det ställs högre krav på
konsumenten när nyheter kan spridas var som helst. Sociala medier måste dock
också erkännas för sina styrkor. Att vara först med att sprida information och
att nå väldigt många människor är några av dem. Istället för att gammelmedia
och sociala medier avfärdar varandra bör man ta del av varandras styrkor och
lära av dem. Lättillgänglighet från sociala medier och pressetiken från
gammelmedia kan vara en bra början.
Med dagens teknik har vi som jag tidigare nämnt ännu fler
möjligheter att nå ut till väldigt många människor, väldigt snabbt. Internet
med bloggar och forum är bara ett exempel på detta. Med den ökade
tillgängligheten följer också ett ökat ansvar. En fara med dagens utbud av
sociala medier tror jag kan vara att det blir lite av ett laglöst land. Det
blir en plats där man kan uttrycka starka åsikter men även publicera felaktig
fakta utan att det kontrolleras eller ger några större konsekvenser för
avsändaren. Detta blir en fara om läsaren inte är kritisk nog eller inte genom
andra källor kontrollerar de uppgifter som publiceras. Det kan också vara en
fara för rättsäkerheten i de fall namn eller bild publiceras på en icke dömd
person t.ex. Gammelmedia värnar om pressetik på ett annat sätt och överväger
noga i vilken omfattning känsligt material, som namn och bild, ska publiceras i
sådana här fall. Likadant när det gäller integritetskydd kan det bli en väldig
fara när vem som helst, med vilka avsikter som helst bestämmer vad som bör publiceras. En del av
integritetsskyddet och en människas rätt att vara anonym försvinner till viss
del i de sociala medierna eftersom spelreglerna är annorlunda där.
För att se till framtiden och det nya mediesamhället tror
jag att man bör se medborgaren som en tillgång och en användbar källa i ännu
större utsträckning. På så sätt tror jag att medborgaren får ett större
förtroende och känner en starkare koppling till traditionell media. Ett lyckat
exempel på detta skedde i och med terrorattentaten i London 2005. BBC fick in
tusentals vittnesuppgifter, bilder och annat material som kunde utöka deras
rapportering. På så sätt är risken också liten att man missar någon viktig del
i rapporteringen. Ett annat exempel på ett sådant samarbete är Island Blogging.
Det är ett projekt där medborgare på öarna längs den skotska kusten rapporterar
intressanta händelser och fenomen till BBC Scotland. På så sätt kan man bevaka
ett oerhört mycket större område än vad nyhetskanalen själv har möjlighet till.
Vad gäller god journalistik i det nya mediesamhället är
utmaningen som jag ser det att följa med i utvecklingen samtidigt som man håller
fast vid de viktiga grundstenarna inom journalistiken. Frångår man dessa tror
jag att man gräver sin egen grav och istället för att vinna publik förlorar
den. Att interagera med sina läsare tror jag kommer vara avgörande i framtiden.
Gammelmedia måste lära från sociala medier att vara snabba och direkta medan
sociala medier kan lära av gammelmedia att använda ett mer kritiskt
förhållningssätt till informationen man behandlar. Folk vet att de kan få
snabba och lättsmälta nyheter genom sociala medier, jag tror dock fortfarande
att folk kommer att efterfråga den typ av nyheterna som gammelmedia levererar.
Den djuplodande journalistiken, god journalistik, tror jag fortfarande kommer
att efterfrågas och behövas i samhället.
Av: Ida Svensson
